blänga
blänga
bläng`a verb blängde blängt, pres. blänger
ORDLED: bläng-er
SUBST.: blängande,
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
blänga.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/blänga