bruka
bruka
bru`ka verb ~de ~t
ORDLED: bruk-ar
SUBST.: brukande (till 1), brukning (till 1); bruk
1 (regelbundet eller fortlöpande) använda sig av (ngt) för praktiskt syfte med avs.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
bruka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/bruka