brunn

brunn subst. ~en ~ar
ORDLED: brunn-en


1 konstgjort, förhållandevis djupt hål i marken för uppsamling av grundvatten ofta med förstärkt kant, ev. med lock, ledningar, pump el. andra anordningar; åstadkommet genom grävning,

(31 av 231 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, brunn. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/brunn