fält

fält subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: fält-et


1 plant öppet terrängavsnitt: vidsträckta ~ avbrutna av gröna kullar
BET.NYANSER: a) spec. om sådant terrängavsnitt som är iordningställt för odling: sädesfält; ute på ~en arbetade folk med potatisplockning b) spec. äv. om sådant terrängavsnitt som är iordningställt för

(47 av 338 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, fält. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/fält