hinder
hinder
hin´der subst. hindret, plur. ~, best. plur. hindren el. ~na
ORDLED: hindr-et
• omständighet som
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
hinder.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hinder