hinna
hinna
1hinn`a verb hann hunnit hunnen hunna, pres. hinner
ORDLED: hinn-er
1 (ibl. med partikel) ha tillräckligt mycket tid
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
hinna.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hinna-(1)