höra

höra

hö`ra verb hörde hört, pres. hör
ORDLED: hör-de
SUBST.: hörande (till 1,2 och 4)

1 uppfatta (ljud) med hörselsinnet {→lyssna}: hon hörde steg i trappan; han hörde grannen ropa något; tala högre, jag hör dig inte
BET.NYANSER: a) ofta i pass. i opers. konstruktioner: det hörs ingenting; han kommer från Skåne, det hörs på dialekten b)