kväva
kväva
kvä`va verb kvävde kvävt, pres. kväver
ORDLED: kväv-er
SUBST.: kvävande, kvävning
• hindra (ngn) att andas så att
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
kväva.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kväva