mörker
mörker
mör´ker subst. mörkret; best. f. genitiv ibl. mörksens i stelnade uttr.
ORDLED: mörk-ret
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
mörker.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/mörker