möta
möta
mö`ta verb mötte mött, pres. möter
ORDLED: möt-er
SUBST.: mötande; möte (till 1--3)
1 komma emot och passera ngn/ngt som har (nästan) motsatt rörelseriktning; vanl. ej planerat {→mötas 1}: väja för den ~nde bilen; vi
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
möta.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/möta