ordning
ordning
ordning [å`rd-] subst. ~en ~ar
ORDLED: ordn-ing-en
1 (knappast plur.) regelbundet inbördes förhållande mellan olika föremål el. mellan olika delar av ett föremål; skapat på naturlig väg el. upprättat av ngn {→organisation 1, system 1}: ordningsam; ordningsmänniska
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
ordning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/ordning