plats
plats
plats subst. ~en ~er
ORDLED: plats-en
1 område med välbestämt läge och begränsad omfattning ibl. mer el. mindre tänkt som en punkt {→position 1, ställe 1}: förvaringsplats; hållplats; idrottsplats; parkeringsplats; utsiktsplats; ~en för brottet; de hittade en skyddad ~ på stranden; bestämma tid och ~ för ett möte; öppen ~ torg
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
plats.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/plats