rigga
rigga
rigg`a verb ~de ~t
ORDLED: rigg-ar
SUBST.: riggande, riggning
1 (ofta pass. och perf. part.) (förändra genom att) förse med (viss) rigg
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
rigga.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/rigga