rulla
rulla
1rull`a verb ~de ~t
ORDLED: rull-ar
SUBST.: rullande (till 1--3 och 5), rullning (till 1--3 och 5)
1 förflyttas på ett underlag genom vridning runt en mittpunkt eller axel vanl. varv efter varv; om (mer el. mindre) runt el. klotformigt föremål {→glida, tumla 1}: bollen ~de över mållinjen; flaskan ~de utför trappan
BET.NYANSER: a) utan ngn förflyttning vridas runt en mittpunkt {→1snurra 1}: hjulen i fabriken ~r igen b)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
rulla.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/rulla-(1)