sikta
sikta
sik`ta verb ~de ~t
ORDLED: sikt-ar
SUBST.: siktande, siktning
1 rikta in (visst) vapen (mot ngn eller ngt) i syfte att försöka träffa {→
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
sikta.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/sikta