son
son
son [så´n] subst. sonen söner
ORDLED: son-en
• barn av manligt
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
son.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/son
son
son [så´n] subst. sonen söner
ORDLED: son-en
• barn av manligt