spricka
spricka
2sprick`a verb sprack spruckit sprucken spruckna, pres. spricker
ORDLED: sprick-er
SUBST.: sprickande, sprickning
• brytas sönder så att
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
spricka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/spricka-(2)