sticka
sticka
2stick`a verb stack stuckit stucken stuckna, pres. sticker
ORDLED: stick-er
SUBST.: stickande (till 1,2,4--10, stickning (till 1,2,6,8 och 9); 2stick (till 1)
1 trycka (vasst föremål) in i eller igenom (mjukt material): ~ sprutan i armen; ~ nålen genom tyget; ~ sig på knappnålen
BET.NYANSER: a) genomborra (med vasst föremål) och hålla fast {SYN. spetsa 2}: ~ en sillbit på gaffeln
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
sticka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/sticka-(1)