tand

tand subst. ~en tänder [tän´d-]
ORDLED: tand-en


1 hård, vitaktig bildning i munhålan med uppgift att sönderdela föda ibl. (hos rovdjuren) äv. fungerande som vapen; i plur. vanl. med tanke

(29 av 215 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, tand. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tand