tid

tid

tid subst. ~en ~er
ORDLED: tid-en

1 en abstrakt men mätbar grundstorhet som kan uppfattas såsom analog med de rumsliga dimensionerna och omfattar det förflutna, nuet och det tillkommande: tidsavstånd; tidsfaktor; bortom ~ och rum; ~en gick, och snart var det sommar; vi förflyttar oss nu 200 år bakåt i ~en; fördriva ~en med kortspel
BET.NYANSER: a) om viss mängd av denna storhet, särsk. med tanke på den