tima
tima
1ti`ma verb ~de ~t
ORDLED: tim-ar
SUBST.: timande
•
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
tima.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tima-(1)
tima
1ti`ma verb ~de ~t
ORDLED: tim-ar
SUBST.: timande
•