trampa

trampa

2tram`pa verb ~de ~t
ORDLED: tramp-ar
SUBST.: trampande, trampning; 1tramp


1 (ofta med prep. på) sätta ner foten mot (mark eller golv) som led i förflyttning; ibl. med bibetydelse av hänsynslös framfart e.d. {→klampa 1}: de stigar där han

(38 av 297 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Information om artikeln

Källangivelse
Nationalencyklopedin, trampa. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/trampa-(2)