trotsa
trotsa
trotsa [tråt`sa] verb ~de ~t
ORDLED: trots-ar
SUBST.: trotsande; 1trots
1 (stolt och hånfullt) vägra
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
trotsa.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/trotsa