truga
truga
1tru`ga verb ~de ~t
ORDLED: trug-ar
SUBST.: trugande, trugning; trug
• enträget (försöka) övertala
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
truga.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/truga-(2)