tumme
tumme
tumm`e subst. ~n tummar
ORDLED: tumm-en
• handens kortaste men kraftigaste finger som har en särsk. viktig greppfunktion genom att den lätt kan tryckas mot alla de övriga: hon
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
tumme.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tumme