utgå
utgå
u`tgå verb utgick ~tt ~ngen ~ngna, pres. ~r
ORDLED: ut--går
SUBST.: utgående (till 1--3); utgång (till 4)
1 (ibl. lös förb.) börja sin förflyttning från viss angiven plats
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
utgå.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/utgå