vara

vara

⁴va`ra verb var varit, pres. är, pres. konjunktiv vare, pret. konjunktiv vore
ORDLED: var-it

1 befinna sig på (viss) plats, under kortare el. längre tid; den allmännaste angivelsen av befintlighet {→vistas}: hon är hos mormor; har du varit i London?; här är vi!; han är hemma idag; hon var inte på arbetet igår; ~ till stan i ett ärende; skörden är under tak; tåget är framme; locket är på; hon var före i kön; bada gärna men