vinkel
vinkel
vink`el subst. ~n vinklar
ORDLED: vinkl-ar
1 öppningen eller utrymmet mellan två räta linjer som möts ofta äv. med tanke på (det spetsiga) området
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
vinkel.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/vinkel