våga
våga
vå`ga verb ~de ~t
ORDLED: våg-ar
SUBST.: vågande, vågning (till 3)
1 ha mod att {SYN. töras} {→djärvas, drista
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
våga.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/våga