ledband, stramt bindvävsband (ligament) som håller samman skelettdelarna i en led, t.ex. sidoligament ( ligamentum collaterale) och korsband ( ligamentum cruciatum) i knäet.

le`dband subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: led--band-et

led, articulatio, hos ryggradsdjur rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar, där ändstyckena är klädda med ledbrosk (hyalint brosk, se brosk).

ryggrad, kotpelare, columna vertebralis, längs ryggsidan löpande och stödjande del av ryggradsdjurens skelett, som tillsammans med skallen, revbenen och bröstbenet bildar axialskelettet. Hos fyrfotadjur utgör den även ett stöd för bäckenet och, via revbenen och bröstbenet, för skuldergördeln.

reumatiska sjukdomar, sammanfattande benämning på de åkommor som drabbar hållnings- och rörelseorganen med smärta och funktionsinskränkning.

proprioceptorer, sinnesceller som ger information om kroppshållning, ledpositioner, balans och rörelser.

uppvärmning, inom träningsfysiologi gradvis ökning av muskelarbete i syfte att förbereda kroppen på träning.

vrickning, stukning, distorsion, skada som inträffar vid en okontrollerad kraftig påfrestning på enled vanligen fotleden.

kontraktur, inskränkt rörlighet på grund av skrumpning av mjuka kroppsvävnader.

gångjärnsled, ginglymus, led med cylinderformigt ledhuvud som står vinkelrätt mot benets längdaxel.