analytisk filosofi, ofta använd samlingsbenämning på en typ av filosofi som först uppträdde i Storbritannien och inom det tyska språkområdet i början av 1900-talet och som fick och fortfarande har stor utbredning, särskilt i den anglosaxiska världen och i de nordiska länderna.

analytisk geometri, den gren av geometrin i vilken man studerar räta linjer, kurvor, plan och ytor med hjälp av koordinatsystem och elementär algebra.

analytisk kemi, den del av kemin som omfattar metoderna för att kvalitativt igenkänna och kvantitativt bestämma beståndsdelar i kemiska föreningar och blandningar av kemiska föreningar.

analytisk mekanik, gren av den klassiska mekaniken där metoder hämtade från analytisk matematik (därav namnet) används.

analytisk sats, sats som är sann eller falsk redan på grund av meningen hos de i satsen ingående orden, oberoende av hur det i övrigt förhåller sig i världen.

analytisk reduktion, förklaring av ett komplext fenomen som sker genom att man först söker klarlägga fenomenets yttersta beståndsdelar (element) och sedan visar att det komplexa fenomenet kan förklaras uteslutande genom de lagar som styr dessa beståndsdelar.

analytisk psykologi, vanligen benämning på C.G. Jungs lära.

analytiskt omdöme, enligt Kants terminologi ett omdöme där predikatets idé redan ingår i subjektets idé.

analytisk mångfald, matematisk term; jämför mångfald.

analytisk funktion, (matematisk) funktion som överallt kan representeras av en konvergent potensserie.