bemö´da sig verb bemödade bemödat ORDLED: be-möd-ar SUBST.: bemödande

bemö´dande subst. ~t ~n ORDLED: be-möd-and-et

diktator, politisk ledare som stödd på speciella maktmedel härskar utan inskränkningar och utan att lämna något inflytande till folket.

Branting, Hjalmar, född 23 november 1860, död 24 februari 1925, politiker och tidningsman; jämför släktartikel Branting.

mujahidin, mujāhidīn, mudjahidin, mujaheddin, i den islamiska traditionen benämning på personer som engagerar sig i kamp till försvar för islam, särskilt på dem som deltar i det heliga kriget (jihad).

Polybios (latin Polybius), född ca 200, död ca 118 f.Kr., grekisk historiker från Megalopolis i Arkadien.

heligt krig, krig för religiösa syften.

luftföroreningskonventionen, luftvårdskonventionen, konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar, LRTAP-konventionen, Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution, internationellt miljöskyddsavtal som undertecknades 1979 och trädde i kraft 1983.

Theoderik den store, född 454, död 30 augusti 526, ostrogotisk kung från 471.

mujtahid, en lärd som anses kompetent att självständigt härleda och nytolka den islamiska rättens regler.