bomm`a verb ~de ~t ORDLED: bomm-ar SUBST.: bommande, bomning (till 1 och 3)

bomma u´t verb bommade bommat ORDLED: bomm-ar SUBST.: utbommande, utbomning

kaliber, inre diameter av ett rör, särskilt beträffande vapens eldrör.

oxer, hinder i hästhoppning som består av två vågräta bommar upplagda efter varandra, ibland med mur eller häck emellan.

rigg, den samlade benämningen på allt rundhult (master, rår, bommar, gafflar, bogspröt etc.) samt allt stående och löpande gods (barduner, vant, stag, skot, brassar, fall etc.) i ett fartyg.

Viking, segelfartyg om 4 000 ton dödvikt, riggat som fyrmastad bark.

splines, längsgående bommar (räfflor) på en axel, som passar i motsvarande spår i ett nav.

bom, båtdetalj i form av en stång som används för att sträcka seglen.

brädsegling, eller vindsurfing, är en idrott där man seglar stående på en surfingbräda.

nedhalare, på segelfartyg ett tåg, vanligtvis en göling, med vilket man halar rår, bommar och stagsegel.