-
deklination, böjning av nomen (dvs. substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord) i t.ex. numerus, genus och kasus.
-
deklination,
magnetisk deklination,
missvisning, vinkeln mellan den geografiska och den magnetiska nordpolen.
-
-
deklination, böjning, lutning, avvikelse, förändring.
-
deklination [-ʃo´n]
subst. ~en ~er
ORDLED: de-klin-at-ion-en
Svensk ordbok
-
magnetisk deklination, kompassnålens avvikelse från geografiskt norr.
-
deklinationsaxel, den ena av de två vinkelräta axlar kring vilka man kan vrida ett ekvatoriellt uppställt astronomiskt teleskop.
-
deklinationscirkel, den graderade cirkel som finns på ett astronomiskt teleskops deklinationsaxel.
-
deklinationscirkel,
timcirkel, storcirkel på himmelssfären genom en himlakropp och himmelspolerna.
-
deklinationsnål [-ʃo`ns-]
subst. ~en ~ar
ORDLED: de-klin-at-ions--nål-en
Svensk ordbok