diffusion, spontan materialtransport eller utbredning av ett ämne, orsakad av slumpvisa förändringar i egenrörelserna hos ämnets atomer eller molekyler.

diffus, utbredd, ej klart begränsad; oklar, obestämd.

diffus reflexion uppträder om en reflekterande yta är skrovlig, så att en andel av det infallande ljuset sprids bakåt i andra vinklar än infallsvinkeln.

diffusion, samlande term för processer i natur och samhälle som medför att något element breder ut sig stegvis omkring en begynnelseort.

diffusionism, en riktning inom kultur- och socialantropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning.

diffusivitet är, vid en diffusionsprocess i ett medium, kvoten av energiflödet per kvadratmeter per sekund vinkelrätt mot en plan yta i mediet och gradienten av mediets energidensitet vid denna yta.

diffusionsresistens, motstånd mot diffusion.

diffu´s adj. ~t ORDLED: dif-fus

diffus solstrålning, den solstrålning som genom ljusspridning i atmosfären når ned till jordens mark- eller havsnivå.

diffusor, teknisk anordning som under tryckökning retarderar ett strömmande medium.