di`sig adj. ~t ORDLED: dis-ig

diser, kvinnliga gudaväsen i fornnordisk mytologi, ursprungligen möjligen fruktbarhetsgudinnor, som blivit föremål för både offentlig och privat kult vid disablot.

desinformation, spridning av (särskilt avsiktligt) felaktig, vilseledande information.

dis, mytologiskt väsen, se diser.

högtryck, anticyklon, område i atmosfären där lufttrycket vid samma höjd över havet är högre än i omgivningen i alla riktningar.

dis-, latinskt prefix med betydelsen ’isär’, ’i delar’ och ’o-’, t.ex. i latin distraho ’dra isär’ och i svenska distrahera.

dis, samling av i luften svävande droppar eller partiklar, vilka sprider ljuset.

Dis Pater, romersk gud, med gemålen Proserpina härskare över underjorden och dödsriket.

Titan, Saturnus VI, solsystemets näst största måne och den överlägset största av planeten Saturnus månar, upptäckt 1655 av Christiaan Huygens.

perspektiv, uppfattningen av rumsliga förhållanden i synbilden.