energi, förmågan hos ett fysiskt system att utföra arbete.

geotermisk energi, energi i form av värme som finns lagrad i berggrunden sedan jordens bildande eller som ständigt nybildas genom radioaktivt sönderfall i jordens inre.

kinetisk energi, rörelseenergi, den form av energi en kropp har på grund av sin rörelse.

kemisk energi, energiform baserad på den elektriska kraften, se energi (Elektrisk, magnetisk och kemisk energi).

elektrisk energi, el, vanligt förekommande energiform.

mörk energi, i kosmologi en föreslagen energiform som är jämnt utspridd i hela universum och vars tyngdkraft, till skillnad mot vanliga energiformers, verkar frånstötande i stället för tilldragande.

energikälla, naturtillgång eller naturfenomen som kan omvandlas till energiformerna ljus, rörelse och värme.

potentiell energi , inom fysiken det slags energi som beror på kroppars läge i ett kraftfält, t.ex. en simhoppares läges­energi på en trampolin eller energi lagrad i en spänd fjäder.

energiprincipen, det fysikaliska förhållande att energi inte kan skapas eller förintas utan endast omvandlas mellan olika former.

energiomvandling, process vid vilken tillförd energi omvandlas till energi av annat slag, t.ex. omvandling av arbete till el.