fadder, gudmor respektive gudfar, dopvittne, en närstående person som garanterar dopbarnets kristna fostran och ibland är den som bär fram det till dopet.

faddergåva, present till det nydöpta barnet från faddrarna, ursprungligen ett penningoffer som gudmodern fick ta hand om.

fadd adj., neutr. undviks

fadderhund, social tjänstehund som används i djurassisterad pedagogik på förskolor, skolor och i hemmiljö. Syftet är att hundekipaget lär barn att utveckla empatisk förmåga och respekt för andra, men kan också arbeta med barn som har koncentrationssvårigheter.

fadderortsrörelsen, det system med svenska ”bidragsgivande orter” ( fadderorter, ursprungligen adoptivorter), som utvecklades under slutet av vinterkriget i Finland.

Faddejevskij, ö bland Nysibiriska öarna i nordöstra Ryssland; för belägenhet se landskarta Ryssland.

dop innebär att en person tas upp i den kristna gemenskapen eller kyrkan genom att man öser vatten över huvudet eller sänker ner personen i vatten.

fadd´er subst. ~n faddrar ORDLED: faddr-ar

fadd`erbarn subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: fadder--barn-et

gudbarn, guddotter respektive gudson, andligt barn i förhållande till faddern vid dopet.