flotta, luftflotta, i vissa länder benämning på ett antal flygeskadrar, sammanförda under ett operativt befäl.

flotta, större operativ sjöstyrka, sammansatt av flera stridsfartygsförband med underhållsfartyg och under befäl av en flaggman (amiral).

flottan, vapenslag inom den svenska marinen.

flotta, en ägares eller en stats totala bestånd av fartyg eller flygplan.

Föreningen Sveriges Flotta bildades 1906 på initiativ av drottning Victoria för att väcka folkets intresse för sjöfartens och flottans betydelse för landets försörjning och försvar.

2flotta [flåt`a] verb ~de ~t ORDLED: flott-ar SUBST.: flottande, flottning

1flotta [flåt`a] subst. ~n flottor ORDLED: flott-an

arméns flotta, även kallad galärflottan eller skärgårdsflottan, sjömilitär enhet i den svenska krigsmakten under arméns befäl, organiserad 1756 av general Augustin Ehrensvärd.

flotte, farkost sammansatt av grova plankor, stockar eller knippen av vass, ris eller dylikt till en plattform som i vattnet bärs upp av byggnadsmaterialets egen flytkraft eller av inbyggda flytkroppar.

nordamerikanska frihetskriget, det krig 1775–83 genom vilket de brittiska kolonierna på den nordamerikanska kontinenten (utom Kanada) frigjorde sig och bildade USA.