gengångare, i folktron benämning på en död människa som återvänder till sitt hem eller sina anhöriga i ett speciellt syfte, t.ex. för att uppdaga ett brott som vederbörande själv begått eller blivit utsatt för i livstiden.

Gengångare, Gengangere, drama av den norske dramatikern Henrik Ibsen, utgivet 1881.

ge`ngångare subst. ~n äv. gengångarn, plur. ~, best. plur. gengångarna ORDLED: gen--gång-ar-en

övernaturliga väsen är fantasivarelser som finns dels i folktron, dels i påhittade berättelser som folksagor.

spöke, den mest allmänna men också vagaste svenska termen för ett dödsväsen.

Metternich, Klemens von, från 1803 furste av Metternich-Winneburg, född 15 maj 1773, död 11 juni 1859, österrikisk statsman, utrikesminister 1809–48, ”hus-, hov- och statskansler” 1821–48.

Angerborn, Ingelin, född 1966, författare.

vampyr, övernaturligt väsen, en gengångare vars allmännast omtalade egenskap är att den nattetid suger blod från människor för att tillgodogöra sig deras livskraft.

skälvrängare, gengångare, se skälgast.

Kovács, Angela, född 1964, skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg 1987–90.