-
illusion, inom perceptionspsykologin
sinnesvilla, fall av bristande överensstämmelse mellan varseblivning och verklighet.
-
illusion, trollerinummer som involverar människor och större djur.
-
optisk illusion, visuell varseblivning som inte överensstämmer med verkligheten.
-
illusionsargument, argument för den filosofiska tesen att allt vi kan ha direkt kunskap om är perceptioner eller sinnesdata.
-
illusionist, trollkarl som framför illusioner (trolleri med människor och djur); benämningen används ofta även om andra typer av trollkarlar.
-
illusionsscen, teaterscen där man med hjälp av scendekoren vill ge åskådaren illusionen av att blicka in i en tredimensionell, fiktiv värld.
-
illusion [-ʃo´n]
subst. ~en ~er
ORDLED: il-lus-ion-en
Svensk ordbok
-
illusionskonst, konsten att skapa och presentera illusioner; se
trolleri.
-
illusionistisk bildkonst, bildframställning som ger bedrägligt intryck av att det avbildade är verkligheten.
-
perspektiv,
uppfattningen av rumsliga förhållanden i
synbilden.