kalibre´ra verb ~de ~t ORDLED: kalibr-er-ar SUBST.: kalibrerande, kalibrering

kol-fjorton-datering, kol-14-datering, ¹⁴C-datering, åldersbestämningsmetod som utnyttjar den radioaktiva kolisotopen ¹⁴C.

weichselistiden, weichsel, den senaste istiden i det klassiska schemat för istider och mellanistider i Nordeuropa.

seismologi, gren av geofysiken som behandlar jordbävningar och elastiska vågors utbredning i jorden.

kalibrering, ursprungligen bestämning av kalibern hos eldvapen.

ekolod, instrument främst avsett för avståndsbestämning i vatten genom akustiska signalers reflexion.

proxydata, data extraherade ur klimatarkiv som ger information om klimatet i historisk och förhistorisk tid. 

återkoppling, engelska feedback, principen att föra tillbaka signaler från ett system och låta denna information i sin tur påverka systemet.

normal, materialiserat mått, mätinstrument eller mätsystem som är avsett att definiera eller reproducera en måttenhet eller multipler av en måttenhet.

spårbarhet, egenskap hos visat mät- eller analysvärde eller hos värdet på en normal som innebär att värdet kan hänföras till storleken på en allmänt accepterad referens.