-
kommando
kommando, militär term som kan beteckna a) reglementerat orderuttryck som används för att utlösa inexercerade förfaringssätt, b) trupp med specialuppdrag (jämför kommandotrupp) eller c) organisation eller område för befälsutövning, t.ex. militärkommando, marinkommando. -
kommando
kommando, i databehandlingssammanhang begäran om utförande av en operation eller exekvering av ett visst program. -
kommandobrygga
kommandobrygga, manöverbrygga, brygga, uppbyggnad varifrån ett fartyg manövreras, oftast på översta däck för att ge fri utblick. -
kommandotrupp
kommandotrupp, engelska commandos, specialenhet av elitutbildad militär personal, utrustad med lättare vapen och avsedd för särskilt svåra uppdrag, till exempel landstigningsföretag, räder och överfall.
-
kommando
komman´do subst. ~t ~n ORDLED: kom-mand-otSvensk ordbok -
kommandotecken
kommandotecken, standarliknande fälttecken som anger högre militära befälhavares uppehållsplats. -
kommandoexpedition
kommandoexpedition, expedition i Kungl. Maj:ts kansli 1840–1974 och Regeringskansliet 1975–79 för beredning av enklare militära förvaltningsärenden, kommandomål. -
kommandostav
kommandostav, förr vanligt befälstecken för högre militära befälhavare, numera främst använd av kommendanter vid ceremoniella tillfällen. -
kommandomål
kommandomål, enligt regeringsformen (RF) regeringsärende som gäller verkställighet inom försvaret av författningar eller särskilda regeringsbeslut. -
kommandoröst
komman`doröst subst. ~en ~er ORDLED: kom-mando--röst-enSvensk ordbok