kommando, i databehandlingssammanhang begäran om utförande av en operation eller exekvering av ett visst program.

kommando, militär term som kan beteckna a) reglementerat orderuttryck som används för att utlösa inexercerade förfaringssätt, b) trupp med specialuppdrag (jämför kommandotrupp) eller c) organisation eller område för befälsutövning, t.ex. militärkommando, marinkommando.

komman´do subst. ~t ~n ORDLED: kom-mand-ot

kommandotecken, standarliknande fälttecken som anger högre militära befälhavares uppehållsplats.

kommandobrygga, manöverbrygga, brygga, uppbyggnad varifrån ett fartyg manövreras, oftast på översta däck för att ge fri utblick.

kommandoexpedition, expedition i Kungl. Maj:ts kansli 1840–1974 och Regeringskansliet 1975–79 för beredning av enklare militära förvaltningsärenden, kommandomål.

kommandostav, förr vanligt befälstecken för högre militära befälhavare, numera främst använd av kommendanter vid ceremoniella tillfällen.

kommandomål, enligt regeringsformen (RF) regeringsärende som gäller verkställighet inom försvaret av författningar eller särskilda regeringsbeslut.

kommandotrupp, engelska commandos, specialenhet av elitutbildad militär personal, utrustad med lättare vapen och avsedd för särskilt svåra uppdrag, till exempel landstigningsföretag, räder och överfall.

komman`doröst subst. ~en ~er ORDLED: kom-mando--röst-en