koncentration, substansmängdskoncentration, mängd av en komponent B (betecknad c _B eller [B]) i en lösning, uttryckt som mängden B per volymenhet av lösningen.

koncentration, inriktande och kvarhållande av uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller på en viss aktivitet.

koncentrationsläger, interneringsläger för civilpersoner, ofta politiska fångar.

koncentrationsprincipen, allmän processrättslig princip som innebär att huvudförhandlingen i ett mål ska vara så väl förberedd att den kan genomföras i ett sammanhang utan alltför långa avbrott.

koncentrationsmått, inom ekonomi mått som mäter graden av koncentration bland företagen på en marknad.

koncentrationskoefficient, korologiskt mått som används för att beskriva i vilken grad en rumsligt fördelad företeelse följer samma fördelningsmönster som en annan basal storhet inom ett givet geografiskt område.

koncentrationslägersyndrom, ofta förkortat KZ-syndrom efter motsvarande tyska benämning, kronisk psykisk störning hos till exempel överlevande från nazisternas koncentrations- och utrotningsläger.

koncentrationsläsning, studiemetod där ämnena inte läses jämsides enligt gängse veckoschema, utan där ett begränsat antal ämnen (ibland ett enda) läses under en sammanhängande period.

koncentrationspotential, elektrisk spänning mellan två elektrolyter som står i kontakt med varandra och har olika jonkoncentrationer.

koncentrationsprov, inom medicinen en metod för att undersöka njurfunktionen, se njure.