långfredagen, den skandinaviska benämningen på fredagen i stilla veckan i kyrkoåret, firad till minnet av Kristi död på korset (jämför påsk).

lång`fredag subst. ~en ~ar ORDLED: lång--fre-dag-en

långfredagsslaget, benämning på en drabbning utanför Uppsala 6 april 1520.

kyrkoåret är söndagar och högtider enligt den kristna kalendern.

skärtorsdagen, dagen före långfredagen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter (Johannesevangeliet 13:1–15) och instiftade nattvarden (Matteusevangeliet 26:17–30).

kors, två linjer som skär varandra, vanligen i rät vinkel.

stilla veckan, sedan senare hälften av 1800-talet benämning på veckan före påskdagen (från palmsöndagen till påskaftonen), även kallad dymmelveckan eller (oegentligt) påskveckan.

fredag är veckans femte dag.

fastedagar, dagar av fastekaraktär (jämför fasta).

prostration, bruket att lägga sig framstupa eller raklång som uttryck för tillbedjan, allmänt som symbol för underkastelse.