materia, beståndsdel i alla reella föremål och filosofiskt ett begrepp som under tidernas lopp har använts i många olika betydelser.

mörk materia, materia i universum som inte sänder ut mätbara mängder ljus eller radiostrålning och därför inte kan observeras direkt, utan i stället ger sig till känna genom gravitationella effekter på omgivande materia och på ljus.

material, i den vanligaste betydelsen materia med fast form som kan användas för tillverkning av byggnader, maskiner, fordon, apparater, konstverk m.m.

materialism, filosofisk åskådning enligt vilken materien är det enda verkliga.

degenererad materia, astrofysikalisk benämning på gasformig materia av så hög densitet att vanliga gaslagar inte gäller.

materialteknik, vetenskapen om material och deras praktiska användning, dvs. forskning och tillämpning av kunskap rörande sammansättning, struktur och framställning av material och deras koppling till egenskaper och användning.

amorfa material, material som har en icke kristallin atomär uppbyggnad.

mate´ria subst. ~n materier äv. mate´rie ~n ~r ORDLED: materi-an, materi-en

materialadministration, MA, begrepp som integrerar inköp och materialförsörjning, produktionsplanering samt fysisk distribution.

materialvetenskap, materiallära, del av materialtekniken som innefattar grundläggande principer om materialens uppbyggnad.