märkesdag, dag i almanackan som förr hade sin särskilda innebörd som kalendarisk hållpunkt för igångsättandet eller avslutandet av ett årstidsbundet arbete och/eller som ägnad för tydor om t.ex. väder och årsväxt.

mär`kesdag subst. ~en ~ar ORDLED: märk-es--dag-en

Brynolf, mansnamn av nordiskt ursprung, sammansatt av brynja och ulv och sålunda sannolikt ett ord med betydelsen ’krigare’.

Marie bebådelsedag, Jungfru Marie bebådelsedag, vårfrudagen, högtid i kyrkoåret den 25 mars, i Svenska kyrkan flyttad till närmaste söndag vid helgdagsreformen 1952.

november, årets elfte månad enligt vår västerländska, från romarna övertagna kalender.

olofsmässa, olsmäss, olsmässa, 29 juli, förr en av sommarens viktigaste märkesdagar, särskilt i sin egenskap av skarv mellan två odlingsår.

oktober, årets tionde månad enligt vår västerländska, från romarna övertagna kalender.

januari, årets första månad i de julianska och gregorianska kalendrarna, enligt traditionen – liksom februari – införd av Numa Pompilius.

årseldar, folkloristisk benämning på bål som görs upp ute i det fria på vissa helg- eller märkesdagar.

mickelsmässa, mickelsmäss, kärrmässa, 29 september (Mikaelidagen), en av det gamla bondeårets största märkesdagar.