märkesdag, dag i almanackan som förr hade sin särskilda innebörd som kalendarisk hållpunkt för igångsättandet eller avslutandet av ett årstidsbundet arbete och/eller som ägnad för tydor om t.ex. väder och årsväxt.

mär`kesdag subst. ~en ~ar ORDLED: märk-es--dag-en

Marie bebådelsedag, Jungfru Marie bebådelsedag, vårfrudagen, högtid i kyrkoåret den 25 mars, i Svenska kyrkan flyttad till närmaste söndag vid helgdagsreformen 1952.

Brynolf, mansnamn av nordiskt ursprung, sammansatt av brynja och ulv och sålunda sannolikt ett ord med betydelsen ’krigare’.

januari, årets första månad i de julianska och gregorianska kalendrarna, enligt traditionen – liksom februari – införd av Numa Pompilius.

mars, årets tredje månad i den från romarna övertagna kalendern, före år 153 f.Kr. dess första; i äldre svenska almanackor även kallad vårmånad.

juni, årets sjätte månad i de julianska och gregorianska kalendrarna, i den förjulianska romerska kalendern den fjärde.

årseldar, folkloristisk benämning på bål som görs upp ute i det fria på vissa helg- eller märkesdagar.

november, årets elfte månad enligt vår västerländska, från romarna övertagna kalender.

fest (latin festum), tillställning i anledning av en religiös, nationell eller enskild märkesdag.