-
omen
omen, pluralis omina, förebud, varsel, traditionella yttringar av tron på övernaturliga teckensamband, t.ex. tron att regn på bröllopsdagen bådar rikedom (och/eller tårar), till skillnad från de magiska föreställningarnas orsakssamband (se magi). -
omen
omen [o´- äv. å´-] subst. ~et äv. ominet, ~ äv. omina ORDLED: omen-etSvensk ordbok -
oment
oment, bukhinnenät, veckbildning av bukhinnan. -
omina
omina , pluralform av omen. -
sjöjungfru
sjöjungfru, övernaturligt väsen som sedan medeltiden framför allt hört hemma i sjömansfolkloren och i övrig svensk folktro motsvaras av sjörået.
-
näsa
näsa, nasus, utskjutande nos hos människa och många andra primater, bestående av ytternäsan (nasus externus) och näshålan (cavitas nasi).
-
folktro
folktro, den gängse benämningen på de föreställningar om övernaturliga (supranormala) väsen och ting, tolkningar av skeenden och praktiska åtgärder som avviker från vad officiell religion förkunnar eller etablerad vetenskap gör gällande. -
skräckfilm
skräckfilm, film som försöker skrämma eller chockera sin publik genom att konfrontera den med något okänt, övernaturligt eller tabubelagt.
-
orakel
orakel, dels en plats där människor frågar gudar om deras vilja och om framtiden, dels själva orakelsvaren.
-
divination
divination, mantik, spådomskonst, konsten att avslöja dold kunskap med hjälp av medel som saknar empirisk anknytning till den kunskap som söks.